Den Svenska modellen. Vad är det?

Det skrivs och pratas mycket om sakfrågor och enskilda delområden i debatten nu. Jag saknar det viktigaste. Vilken samhällsmodell ska vi ha i Sverige? Snart sagt alla partier pratar om den Svenska modellen och ofta på ett luddigt sätt. Jag brukar, bildlikt, tänka att den Svenska modellen är ett bord som vilar på fyra ben.

Alla benen är viktiga för att den skall stå stadigt, precis som att alla vi som bor i Sveriges har ansvar för att modellen skall fungerar.

  1. Det första benet är generella trygghetsförsäkringar generell välfärd och goda förutsättningar för alla. En stark offentligt finansierad försäkringsmodell omfattar alla Sveriges innevånare. Oberoende av vilka förutsättningar vi föds under.
    Skola, sjukvård, mm. skall vara så bra och tillgängligt, att ingen skall behöva välja bort eller till någonting.

 

  1. Ben två är förhållandevis höga skatter som orkar betala ”försäkringen” för de perioder i livet då vi inte arbetar och bidrar till helheten. (Födsel, skoltid, pension och ev. sjukdom och arbetslöshet skall finansieras).
    En enkel modell säger: Om den totala skatten, (inkomstskatt, moms, mm.) är 50 % finansierar de ca.40-45 år som vi arbetar de 20-25 år vi växer upp och går i skola och de ca 25 år vi i är pensionärer.

 

  1. Tredje benet innebär full sysselsättning. Den viktigaste förutsättningen för att den Svenska modellen skall fungera är en låg arbetslöshet. I annat fall blir belastningen på oss under den period som vi arbetar och betalar för hög och den som tjänar lite mer ser att han tjänar mer på att söka sig till andra lösningar. Legitimiteten faller.

 

  1. Sist, men inte minst, ben fyra är starka oberoende parter på arbetsmarknaden som själva bestämmer och förhandlar om arbetsmarknadens villkor och löner utan inblandning från politiker.
    Detta borgar också för stabilitet och sund konkurrens då alla som verkar i Sverige omfattas av kollektivavtalen.

Ganska elementärt, eller hur?

Jag påminner slutligen om vad Anders Borg sa 2003:

”Att på ett systematiskt och humant sätt nedmontera den generella välfärdspolitiken, i syfte att öka den allmänna välfärden, kommer att vara politiken och den politiska ingenjörskonstens viktigaste uppgift under de närmaste tre-fyra decennierna. Arbetet kommer att kantas av misstag, bakslag och besvikelser, precis som arbetet med att bygga upp modellen, men det måste ske.”

Den politik som fördes 2006-2014 har också, mycket riktigt, sågat av en bit på alla fyra benen. Vi var på god väg att riva den Svenska modellen som våra fäder och förfäder mödosamt arbetade med att bygga upp åt oss. De senaste fyra åren har utvecklingen bromsats, men det tar längre tid än så att vända framåt igen, särskilt med en regering i minoritet.

Varför överge ett vinnande koncept som hela världen beundrar och talar om? Framtiden är inte förutbestämd. Det är vi som avgör hur den skall se ut.

Mats Andersson i Nässjö (S)

facebook Twitter Email