Miljarder för att bekämpa psykisk ohälsa och stärka psykiatrin

Att främja psykisk hälsa, stärka psykiatrin och minska antalet suicid är högt prioriterade frågor för regeringen. På fem år har de statliga medlen för att stärka den psykiska hälsan, psykiatrin och suicidpreventionen mer än fördubblats, från ca 1 miljard kronor 2016 till drygt 2 miljarder kronor 2021.

I budgetpropositionen för 2021 föreslår regeringen en satsning för att stärka den psykiska hälsan, psykiatrin och suicidpreventionen på 1 177,5 miljoner kronor för 2021 och beräknar motsvarande belopp för 2022. Tillsammans med tidigare aviserade anslag innebär det sammantaget en satsning på drygt 2 miljarder kronor under nästa år.

Satsningen syftar bland annat till att främja jämställdhet och jämlikhet i psykisk hälsa och motverka psykisk ohälsa i alla åldrar och i hela landet. Medlen ska bland annat användas till att utveckla det förebyggande och främjande arbetet på grupp- och befolkningsnivå, samt att stärka tillgänglighet och kvalitet i vård, omsorg och andra stödinsatser för personer med psykisk ohälsa, psykisk sjukdom eller funktionsnedsättningar. Bland annat behöver väntetiderna inom barn- och ungdomspsykiatrin bli kortare och tillgängligheten på landsbygden och i socialt utsatta områden bli bättre.

Covid 19 kan öka behoven

Arbetet med att stärka psykiatrin i hela landet, bekämpa den psykiska ohälsan och minska antalet suicid är prioriterat av regeringen och samarbets­partierna. Bland annat eftersom spridningen av covid-19 kan komma att innebära negativa effekter på befolkningens psykiska hälsa, anser regeringen att de satsningar som redan har vidtagits inom området behöver fortsätta även under 2021.

Kortare köer och mer tillgänglighet på landsbygd och socialt utsatta områden.

Medlen ska användas till att utveckla det förebyggande och främjande arbetet på grupp- och befolkningsnivå samt att stärka tillgänglighet och kvalitet i vård, omsorg och andra stödinsatser för personer med psykisk ohälsa, sjukdom eller funktionsnedsättningar. Bland annat behöver väntetiderna inom barn- och ungdomspsykiatrin bli kortare och tillgängligheten på landsbygden och i socialt utsatta områden bli bättre. En stärkt samverkan mellan kommuner och regioner och ett utvecklat arbete med suicidprevention är också viktiga delar i detta arbete.